Har varit ute och promenerat en stund på eftermiddagen med lilla O i vagnen. Det blev en halvtimmes promenad ungefär, innan värmen fick mig att återvända till hotellrummet. Jag hade inte tagit med något vatten, och var orolig för att Olivia skulle bli för varm och törstig. Hon blir ganska trött och väldigt svettig när vi rör oss utomhus.
För två år sedan var Thomas och jag i Nicaragua, och på vissa gatusträckor påminner HCMC om Managua. Den här stadsdelen bebos av många rika utlänningar, och i närheten av oss finns ett gated community som omges av höga murar och med vakter vid alla infarter. Vi sneddade igenom där idag på väg till affären (Ann lärde oss knepet att om vakterna stoppar oss ska vi säga att vi är på väg till en viss gatuadress - alla vägar därinne är döpta efter blommor, så det är lätt att dra till med något). Inne i detta område finns enorma villor, och gatorna kantas av palmer, träd och välskötta rabatter. Trädgårdsarbetare går omkring och upprätthåller den minutiösa ordningen. Det är grönt och lummigt och vackert. Precis utanför den höga muren är gatan dammig och skräpet ligger i drivor, människor sitter på gatorna och rensar sopor. Ett och annat skjul av korrugerad plåt finns där också - som i Managua, även om det var ännu vanligare där.
Vi blev förstås inte stoppade av vakten - det syns ju att vi är privilegierade utlänningar. Bara en sådan sak som att vi promenerar med barnvagn gör att vi sticker ut. Idag mötte jag det första andra paret med barnvagn som jag sett under hela vår vistelse här.
Att vara västerlänning gör en automatiskt till VIP i många delar av världen, och det är ganska ruttet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar