Det drar ihop sig

Jag vet inte om jag ska få panik eller om jag börjar få läget under kontroll. Just nu kanske det är både och? Idag frostar jag av och städar ur kyl och frys, packar åt mig och Olivia och städar i sovrum och hall (och kök). Det är ändå så mycket kvar att göra! Och har jag verkligen lagt ner tillräckligt med kläder åt Olivia? Åt mig själv känns det knappt som att jag har packat någonting, men å ena sidan är det ganska många kläder jag inte vill ta med för att de inte sitter lika bra som förr (pre-graviditeten), och å andra sidan har jag allvarligt börjat ifrågasätta vad jag egentligen har för underlig smak när det gäller sommarkläder. Det verkar som att jag totalt tappar omdömet vad gäller kläder så fort det blir litet varmt ute, och bland annat köper kläder med hiskeliga mönster på. Alltså blir garderoben ganska sparsam. Desto mer rum för shopping, tänker jag optimistiskt.

Olivia försöker ha tålamod med mig, och periodvis går det ganska bra att packa och röja runt med henne i närheten, men periodvis blir hon ordentligt arg och ledsen för att jag inte har tid med henne. Idag gick det ganska länge att hålla henne sysselsatt med xylofonen hon fick i julklapp av mormor och morfar - den har legat nedpackad, så den var ny och spännande. Det var också en hit när jag sjöng och dansade samtidigt som jag skurade ur kylen. Mina moves är tydligen vansinnigt underhållande!

Roa mig, mamma!

Det är bara morgondagen kvar, och sedan åker vi. Vi kommer att åka ut till Arlanda i väldigt god tid för att ha god krångelmån - bråk om vagn och vagga på planet förutspås. Och det är fortfarande så mycket som ska fixas innan dess. Just nu är det inte riktigt läge att fundera på vad fasen vi har gett oss in på, så det är väl tur att jag redan gjort det så mycket...